måndag 29 juni 2009

Nordkalotten 2009



Jag har varit ute och rest vilket man inte behöver vara ett geni för att räkna ut med anledning av det förra inlägget. Med flygplan till Kiruna och en Ford Mondeo hyrbil har jag bilat på Nordkalotten i över en vecka. Det blir ingen uppsats om detta men här är en sammanfattning och några bilder. Karesuando, Kautokeino, Alta, Ishavskust mot Senja, Färja, Andenes, Valsafari, 4 Kaskelotter (som det kan finnas anledning att återkomma till?), en vikval, 10 havsörnar, en säl, dyr mat, billiga räkor, bra boende, Lofoten, Henningsvär och tillbaka till Kiruna via Abisko. Fantastiskt trevligt ressällskap!






______________________________________
Fler bilder finns på Picasa webalbum:




tisdag 16 juni 2009

Resfeber och T-kors

Jag har resfeber så fort jag ska åka någonstans. Jag längtar hem redan innan jag har kommit iväg. Jag blir rastlös och helt plötsligt ser jag hur mycket som helst som jag borde göra härhemma istället. Hamla lönnar, bädda rent, rensa landen, måla huset, storstäda, röja i den förbannade skrubben eller något annat. Naturligtvis skulle jag inte städa skrubben även om jag skulle vara hemma.
Jag ångrar mig något som gruvligt att jag hittade på något så korkat som att åka bort just denna dag när jag kunde ha det lugnt och skönt och förutsägbart.
Fast det brukar gå över bara jag kommer utanför 50 skyltarna.

Jag gillar inte förändringar och jag tror det har med det att göra? Jag avskyr förändringar (även om de ibland visar sig vara till det bättre) fast när jag väl tvingats till vissa kovändningar, omkastningar och nya spår här i livet är jag anpassningsbar som få. Jag biter mig dessvärre kvar igen efter den ibland nödvändiga förändringen med samma status quo.
Från ett astrologiskt perspektiv skulle jag kunna tänka mig att det beror på det förfärliga T-korset jag drar på med solen i kvadratur saturnus i ena hörnet och kvadratur pluto/uranus i det andra hörnet?

söndag 14 juni 2009

Novemberväder

Det är en vecka kvar till midsommar men vore det inte för ljuset som gör mig helt speedad skulle jag tro att det var november när jag tittar ut. Det är ca 10 grader och regntunga skyar.
Var det inte varmare det skulle bli?

lördag 13 juni 2009

Perfekt oxfile varje gång

Nu ska jag skriva upp på denna blogg hur man gör en perfekt oxfilé en gång för alla så jag slipper fundera nästa gång. Bara att gå tillbaka i inläggslistan.
Oxfilé gör jag nämligen inte allt för ofta och jag är dessutom behäftad med lite taskigt minne. En gång om året ungefär eftersom det levereras en bit med varje kvarts nötdjur jag köper i kartong varje år. Till saken hör också att jag har en lätt ångest inför denna exklusiva köttbit. En klick köttfärs har man ju råd att drattla bort. Men filé måste bara lyckas!
Idag blev den iallafall helt perfekt. Jag vill ha filén helstekt utan en massa lull-lull så här -kära Kokospelle levererar jag receptet till mig själv och till andra som händelsevis har en maffig oxfilé i skåpet.

Salta och peppra. Inget annat kryddprazzel - köttsmaken skall inte kamofleras.
Bryn filén runt om i smör i het stekpanna ca 4 minuter. Lägg över i ugnsfast form och stick en termometer i mitten . Nu brinner det inte i håret utan den kan faktiskt vila en stund om man har en tid att passa. Ca 20 minuter innan den ska ätas sätts den in i ugnen i ca 200 grader. Sedan gäller det att hålla koll på termometern.
Enligt kokboken skulle den vara röd vid 55 grader men eftersom jag gillar när blodet dryper kring biffar och filéer ryckte jag ut den redan vid 50 grader och lät den vila på en skärbräda i ca 5 minuter. PERFEKT! Inte en grad mer än 50 ska den vara utan hellre 49 i så fall. Då blodar den så att säga ned skärbrädan när man skär upp den men den hinner stanna upp tills den hamnar på tallriken. Sedan är det bara att variera tillbehören och vinet. Gott.

Kyckling i koncentrat


Ägg betraktar jag som det ultimata livsmedlet. Det är som att äta koncentrerad kyckling om man tänker efter.... Det innehåller det mesta vi behöver, dessutom är det gott och går att variera på många sätt. Då var det verkligen toppen när jag igår kväll fick med mig riktiga ägg från bustorpet. En helt drös med "vilda" ägg i blandade storlekar. Det blev genast en busomelett vid hemkomst och äggen var så gula att det såg ut som om jag kryddat dom med saffran. Till det hittade jag en bortglömd påse broccoli i frysen från förra höstens egna skörd. Broccoli är inte heller fy skam om man läser på näringsdeklarationen. Kan det bli nyttigare och godare än så här?

Kokospelle bockar och tackar än en gång för äggen!

onsdag 3 juni 2009

Mobilordlistor för skogsmänniskor efterlyses

Varför innehåller inte ordlistor i mobiler enkla ord som relaterar till natur, skog och praktiska saker? Ord jag skriver i mina sms finns nästan aldrig med som ordlistförslag. Ni vet när mobilen "gissar" och hjälper till för att det ska gå snabbare att messa.

T.ex spade, staket, stängsel, stövlar, stig, sadel, höbal, sädesärla, gödsel, vindskydd, sovsäck, kratta, bagge och sånt. Enkla användbara ord som gör att livet funkar och blir bättre. Det blir aldrig träff på sånt fast ordlistan är aktiverad. Däremot hittar den och ger förslag på (jag har testat) börs, börser, börsen( i tre(!) olika böjningsformer) vidare hittar den aktier, ekonomi, ekonomer och till och med dubbelordet ekonomichef. Men hallå Sony Ericsson, hur ofta skriver man ekonomichef i ett sms? Jag skriver hovslagare hundra gånger oftare än jag skriver ekonomichef men hovslagare finns inte med.

Varför inte göra två uppsättningar och sälja en fritidsvariant för oss som tar upp viktiga saker i våra SMS?

bagge - saknas i ordlistan

tisdag 2 juni 2009

Knappt styrfart

Det är inte lätta att springa den här årstiden. Nog för att jag får på mig skorna, kläderna och motivationen. Pulsklockor och hela kittet.
Men sen är det rent av hopplöst att få upp farten. Det går faktiskt bra i tallskogen där endast en och annan korp distraherar. Tallskog ser ut och luktar ungefär likadant vår, sommar och höst vilket är tryggt på sätt och vis. Men så närmar jag mig den lilla kyrkbyn och då öppnar sig landsskapet och ändrar karaktär och det är HELT OMÖJLIGT att springa genom ett hav av liljekonvaljer. Inte heller går det bra att flåsa igenom daldockor och midsommarblomster och inte heller förbi holländarnas vackra haflingerhästar.
Det går i slowmotion kan jag säga bland syrener och svalor och fårhagar och dofter och den klorofyllstinna grönskan och och och.
Men vem fan har bråttom?